Igår var det ju Knutmasso här i Gimo och det firade vi med att först fika på Bettans : ) Sedan hem för att fixa oss och förbereda för kvällens firande. Blev pizza till middag innan några vänner kom förbi. Enzo lånade min mask : ) Klockan 18 drog paraden igång och där såg vi både stora och små byggen. Många fyndiga och roliga. Johaug kom på skidor, Läppvalla var ett annat gäng och så hade vi mer seriösa byggen som Trolls och Frost. Turtles var där också : ) När barnen var nöjda och vi sett färdigt så åkte skatterna till farmor och farfar. Sedan kom fler vänner förbi hem till oss och vi klädde ut oss och drack bubbel och hade det riktigt trevligt innan vi gick upp till Ladan där alla utklädda samlades. En riktigt bra kväll : ) Även om det blev tidigt kväll för oss känner man sig lite seg idag. Idag så vaknade jag 08 och drack kaffe i lugn och ro innan jag tog en powerwalk i snön. Favoritsmycken just nu! Till middag lagade vi hamburgare och klyftpotatis. Fy fasiken så gott! Nu är det dags för Gladiatorerna här och lite gottis. En sån där perfekt lördag. Härligt att vi är lediga imorgon också. Känns som en himla lång helg eftersom vi slutade tidigt igår. Härligt : ) Ska nog se några avsnitt SKAM när kidsen somnat. Är på säsong 2 nu och börjar förstå tjusningen lite i alla fall. Så galet att det är 18 år sedan jag var 16 och gick i gymnasiet. Man slungas absolut tillbaka i tiden och jag gillade större delen av gymnasiet. Första året var roligast, sedan kom det mycket prestationsångest och jag flyttade tillbaka till min mamma efter att ha bott hos mormor och morfar i några år. Och med den flytten blev allt jobbigare. Ätstörningarna vaknade till liv igen, men inte lika allvarligt som när jag hade anorexi då jag var 12 till 13 år. Tur att jag hade R som fanns där och vänner som brydde sig så mycket ♥ Minns ändå gymnasiet som en bra tid. Men nog bävar jag för att barnen ska gå igenom alla dessa tonårshändelser framöver. Jag menar, det är bara några år tills Jolie är där. Hoppas innerligt att hon kommer må bra och ha bra vänner omkring sig och att hon alltid trivs här hemma. Jag tror det. Som förälder vill man ju göra allt man kan för att barnen ska ha det bra. Den värsta känslan är att se dem ledsna och sårade eller utanför. Kram/E